Alla dessa älsklingar

Märkligt munter kryper jag på alla fyra under ett bord och torkar utspilld, klibbig saft från vardagsrumsgolvet. Jag är omgiven av ett nästan magnifikt sorl. Ett sorl från femtiofem fenomenala gäster som fyller vårt hus så att väggarna nästan bågnar, som i tecknad film. Saftpölen, som är orsaken till min något obekväma, knäskålsplågande ställning, uppstod då min frus snart nioåriga systerdotter, Edith, tappade balansen i trappan och halvföll ner i vardagsrummet. Hon hjälper mig nu tappert med upptorkningen och jag säger: ”Tack, min lilla älskling!”.

Detaljer